Ni vet när man sitter mitt i natten och pratar med sin vän man inte sett på månader. Man börjar prata lite sådär halvt jobbiga grejer och försöker reda ut saker. Oså gör man det några timmar, innan man bara lämnar allt och springer ut i den kalla natten och bara kramas. Man kramas, gråter lite och pratar en massa. I timmar. OCH sen när man går och lägger sig halv fem inser man att man inte vill vända på dygnet (magjävel). Haha.

Jag älskar dig min böna. I eftermiddag är de du o ja!!