I promised i'd never give up

Kvällar som denna vill ja bara ge upp........Allt känns så sjukt meningslöst och min kraft och ork är långt härifrån. Jag skulle mest av allt bara vilja sätta mig i nåt svart hål för ett tag. Sitta där, fundera och bara slippa allt runtomkring. Önskar oxå att jag visste skillnaden på rätt och fel. Men vill inte ha någon som säger åt mig hur jag ska gröra. Vill lära mig själv. Jag vill komma fram till besluten jag tar, på egen hand. En push är aldrig fel! Men ingen annan än jag själv vet vad som är bäst för mig själv (även fast folk vet, så är det ju inte bäst sålänge ja själv inte insett det). Även om jag kanske lider, så kmr jag nå fram. Till slut. Och just nu, är ja bara och vimlar runt. Vilse. Vet varken ut och in. Är trött på så mkt, men ser ändå glädjen i så mkt, på samma gång. Dagarna går verkligen upp och ner. Och ikväll blev det tufft, av omgivningar. Jag ska iallafall försöka sätta mig och läsa igenom mytologin nu. Risken finns att jag somnar och jag kmr aldrig orka upp halv sex. Kill me!
Kände verkligen hur aaall luft pumpades ur mig.

Pappa är bra.
Skillsmässan har fått även mig och pappa att tvingas arbeta, på våran relation. Det är faktiskt bra. På så många olika sätta. Samtidigt som det kan vara skithårt. Men vi lär oss båda två. Och klart det är ett plus att komma sin pappa närmre. Inte för att vi nånsin haft en "dålig" relation, men you get the point.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0